ridochres

Ja, man har ju mockat en o annan box under åren. + fått muskelfästesinflammation på kuppen. Blev behandlad med kortison, precis som pållarna och blev faktiskt frisk fort.
Men denna maskin verkar ju toppen för att slippa få tillbaka det.
Du hittar den i Frankrike.



Maskinen skakar av ströt istället för min stackars arm. Nackdelen är (som vanligt) priset, tror att det låg
kring 30000:- Synd...

Jag har haft många hästar genom åren och därför tyvärr en del skador. Vad jag har kommit fram till är att den som rider hästen dagligen är den som direkt känner om ngt är fel.
Är hästen plötsligt ovillig att slappna av då man joggar av den i låg form i ngt varv så har den oftast ont. Ibland kan den ju vara halt på bägge fram så att man inte märker att den haltar.
Känns hästen annorlunda eller beter sig annorlunda (ex börjar stanna på hinder) så är det lika bra att kolla upp den. Välj en veterinär som lyssnar på dig, inte bara kör sitt vanliga standardrace.

Jag hade en häst som normalt aldrig stannade, men i ett ridhus med lite hårdare underlag sög hon inte lika mkt mot hinder som vanligt. Nästa vecka i ett annnat ridhus med mjukare botten hoppade hon som vanligt. jag åkte dock in til klinik för säkerhets  skull o det visade sig att hon hade hovledsinflammation bägge fram.

Så lyssna på dig själv o din häst, det är du som känner hästen bäst.

Klöver från Irland stannade aldrig på ett hinder under de 3 år jag hade henne,
vilken fantastisk häst!

hejehej , såg precis den filmen som du filmade när ni var på Safari i Kenya och jag måste säga att guud vilken upplevelse det måste har vari :O ricktigt maffigt asso :D guu vad kul , jag undrar en sak oxå och det är vilken resa är mest populärast att åka med Häst och Sportresor , vilket land får mest "bokningar" så att säga ;)

Hej Lisa, Tack för din fråga. ja det var häftigt att galoppera i full fart med giraffer, gazeller och gnuer. Tyvärr så är ju den resan den dyraste vi har, så det är inte så många som kan åka dit.

Det populäraste landet för långritter är Spanien, och det mest sålda är vårt ridcenter i Barcelona.

Det är ett superställe som passar för erfarna ryttare då det är en hel del snabba galopper.
Man rider från ställe till ställe o bor på olika små hotell.



God mat och gott vin ger en extra krydda till resan.



Det är mkt varierande ritter då man rider uppifrån bergen ner till havet.
Kan verkligen rekommenderas.

Jag vet inte hur många hjälmar jag har haft under åren. Många tjocka sammetshjälmar, har även provat en som liknar en cykelhjälm (såg ut som en svamp i den) och hittade sen GPA hjälmen.
Fördelar med den är:

* Luftig, jag rider ofta i varma länder
* Luktar gott, hatar hjälmar som stinker av fuktig svett
* Sitter ovanligt bra, ofta sitter hjälmar så högt upp (svamplooken)
* Man ser om de har spruckit då det inte finns ngt foder i dem.
* Snygg, ser ovanligt lite korkad ut.

Var i Italien o red dressyr här. Fina hästar o massor av god mat + gott vin! Kan man ha det bättre?

Tänk om hästar kunde prata. Nocke blev ju sparkad i början av sommaren och hältan på höger fram har inte försvunnit. Så han har gått där o skrotat i hagen. Nu har det ju gått 2 månader o sparkknölen är nästan borta, så jag tyckte att det var väldigt konstigt att han fortfarande var halt på hårt underlag vid longering.
Åkte in på klinik och det visade sig att det var kotledsinflammation bägge fram, dvs hade inget att göra med sparken.
Hade han bara visat hälta på vänster fram så hade vi ju åkt in för länge sen. Ja, ja. Nu är han behandlad och lär väl vara igång om ett par månader.

Han är så fin Nocke, alltid positiv och full fart. Han är den typ av häst som hoppar glatt även om han är halt. Så med honom är det ännu viktigare att vi kollar honom med jämna mellanrum så att han verkligen är 100%.

Igår tog vi upp våra dressyrlektioner igen. Jag red Lito. Han var jättefin.

Hade dessa tips från en artikel i Ridsport i bakhuvudet då jag red,

* Ha huvudet mitt över ryggraden och känn dina sittben
* Håll om tygeln med stadig hand
* Känn hästens takt i dina handleder
* Var noga med att överlivet går med i hästens rörelser framåt
* Följ med i rörelseriktningen med överlivet när du rider volter o sidvärtsrörelser

Källa Tidningen Ridsport Tips från Mads Hendeliowitz

Allt kom jag inte ihåg, men kände mig ovanligt nöjd, Lito var så samarbetsvillig och lagom pigg. Fick många bra tips på hur jag ska träna hemma.



Här red jag dressyr på en lusitanohingst i Porto. i december.

Lite vaccineringar av de stora hästarna o så raspade vi tänderna på Lito o Pemsan. Lito uppförde sig exemplariskt, Pemsan var lite mer kinkig. Förstår henne jag gillar inte heller att gå till tandläkaren :)
Pemsan var ju hemma från tävlingen i helgen då hon hade flera småsår o var lite svullen på en kota. Det var dock bara mugg = bra = puh! Mugg är jättejobbigt att bli av med. Vi har provat alla möjliga huskurer på Zazou.




Så nu kan Pem starta i Jump Club på lördag.



Nocke är fortfarande lite halt på böjt spår, så jag åker in till Mälarkliniken i  morgon, skadan av sparken borde ju vara utläkt nu.
Ja, det är lite pyssel med hästarna.

"Hej! Jag e på väg till Kroatien (Istrien långritt) i oktober. Skulle vara trevligt att höra om upplevelserna och hästarna där! Hälsningar från Finland!

Jag var där i våras. Ritten inleds ute i en pytteliten by som bara bestod av några hus




Hästarna fanns på utedrift en bit därifrån. Jättetrevliga hästar av fullblodstyp.



Pigga och framåt och väldigt lyhörda. Från snabba galoppper kunde man snabbt sakta av. Roliga utflyktsmål under ritten gjorde att man fick se och lära sig en hel del om denna del av världen

Petar som är stuntman, berättade om många  häftiga upplevelser, pratar utmärkt engelska och är supertrevlig. Det är verkligen familjär stämning



Och vi hade det jättetrevligt. Maila gärna lite foton när du kommer hem, då vi inte har så många.

Trevlig resa!

Har funderat en del o kommit fram till att ödmjukhet är den viktigaste egenskapen för att bli en duktig ryttare.
En ödmjuk ryttare lyssnar på hästen.

Och tänker och funderar i banorna:

"Vad gjorde jag fel"
"Hur ska jag göra för att han ska förstå vad jag vill"
"Har jag för stora krav?"
"Har jag gått för fort fram."

Inte
"Min häst kan inte"
"Min häst är dum."
"Min häst vill inte."

Hästar är fantastiskt förlåtande djur som normalt gör så gott den kan. Men den kan ju inte berätta om den har ont eller inte förstår. Så där kommer vårt ansvar in som ryttare. Tänker vi i dessa banor så blir oxå allt lättare och roligare och går antagligen bättre, på den nivå som är lämplig för hästen just nu.



Åh, vad jag gillade denna danska häst :)

Har hört att yoga är bra för ryttare. Så nu har vi börjat att ha yoga 1 ggr/v på kontoret.
Kände verkligen att det stämde. Mkt övningar för att öppna upp bäckenet och bli smidigare.
Och kroppskontroll är ju superviktigt, hur ska vi få hästen att göra som vi vill om vi inte ens har koll på våra egna kroppar!? Det ska bli spännande att se om det ger effekt



Yoga utomlands kan man bl a utöva här.

Tittar ut från kontoret. älskar min utsikt. Även om man blir rädd ibland då hästarna brallar och busar för mycket.

Inga problem med de nya reglerna om att hästarna måste gå ut i hagen med kompisar.

Ja, de flesta som har häst och inte har eget stall ser nog bara de positiva sidorna

• kunna ha mer koll på hästarna (speciellt om man har kontoret på gården som jag har)
• kan bestämma själv om hagar och skötsel
• kunna göra ngt vettigt då man väntar på veterinär o hovslagare
• inga skyltar om vad man inte får göra, måste göra etc. Många stallmänniskor tycks gilla skyltar
• bara ”snälla” saker står på anslagstavlan (en regel vi har att man aldrig får skriva något negativt på tavlan) har ngn glömt ngt eller satt på fel täcke så tar man det direkt med personen i fråga.
• Att se hästarna galoppera runt o busa i hagen
• Mysigt att ha hästarna så nära
• spar tid då man inte behöver resa iväg för att rida

Men vi som har eget vet att det är säkert lika mycket tid som går åt till stallet och gården som till ridning, samt att det kostar mycket mer än vad man tror att renovera och förbättra och underhålla.

• Jaga hästar som rymmer (behöver inte vara dina egna)
• Laga elstängslet, byta ut stolpar, kolla elen,
• Sladda volten, köpa mer/bättre underlag
• Snöröjning på vintern
• Flytta hösilagebalar
• Allt som går sönder, håller just nu på att byta ut alla järnlister i stallet, inte lätt.
• Tömma gödselkärran, ett hel...te på vintern då skiten frysit fast, eller när kärran välter i en hal backe.
• Köpa in foder, strö etc

Ja, det var några för- och nackdelar. Just nu överväger fördelarna, men när jag blir äldre så ska jag ha min /mina hästar uppstallade i något trevligt stall och bara komma dit och rida och sköta om hästarna och inte allt runt omkring.



Så här ser mitt stall ut.

PS. Just nu har jag världens bästa inackorderingar = Monica, Pernilla och Liza. De är glada, pålitliga och gulliga, så det är alltid lika kul att se när de är här och rider och pysslar om sina hästar.

Jag gillar snygga, moderna ridkläder. Mitt favvismärke för ridbyxor är Pikeur.
Dessa skulle jag vilja ha. Finns i min storlek på rea här.



men de kostar ganska mkt ändå = 1498:-

Hej! Först vill jag bara säga att jag läser och gillar verkligen din dotters blogg, och har nu börjat läsa din också! Jag undrar om du har några tips till mig? Det är så, att jag har ett halvblod på 7 år, en valack. Jag tror, och har även fått höra från andra, att han antagligen har varit en "problemhäst" och därav fått mycket stryk i Holland. Jag vill börja tävla med honom i hoppning och han är egentligen mest dressyrriden. Hoppa kan han, problemet är bara att han får för sig saker. Tex att han inte ska hoppa, kastar sig i så enkla saker som att göra en volt. Dock gör han bara detta på vissa ställen! Får han inte som han vill blir han sur och bockar, hoppar, studsar, reser sig osv.. Har du några tips på hur jag ska agera i dessa lägen? Känns just nu lite som ett hopplöst fall och att vi aldrig kommer komma runt en bana ens på 50 cm. Mvh Idah.

Tack :) De första hästarna jag köpte var sk problemhästar. Och det tog tid och mycket tålamod att få ordning på dem.
Det är inte omöjligt att de pressat honom för hårt och att han därför får lite panik. Vet inte om han gör på detta sätt då du är med på hoppträningar,  just på gemesamma hoppträningar är det risk att både ryttare och hästar blir stressade då man ju så gärna vill att allt ska gå bra.
Jag skulle köra "utnötningsmetoden". Dvs träna själv varje dag på pyttehinder, till att börja med bara bommar. Även när du tränar dressyr el ska rida ut så kan du trava el skutta över ngn bom. Sen kan du successivt utöka svårigheterna. Blir han stressad är det bara att backa ett steg. Sen när han är trygg med dig och kan hoppa runt en låg bana, skulle jag var med på hopplektioner för unghästar med en tränare som tar det lugnt.
Lycka till, berätta gärna hur det går.



Terränghinder kan oxå vara bra att träna på för hästar som blir spända vid hoppning av bommar.

"Vad är den vanligaste orsaken till att ett ekipage får mer än 4 fel?"
"- Dålig dressyrridning och dåliga förberedelser."

Citat från rolf Göran Bemgtsson från tidningen ridsport

Så idag är det jag som ringer till vår dressyrtränare och tar upp dressyrlektionerna igen.



Mikaela Zimdahl och vår förra häst Tensen som dock sällan river.

Vi åker Sverige runt på meetings och vart vi än kommer så ser man ju alla med sina bussar den ena finare än den andra.

Tänk om man hade råd med denna superfina buss :)

Den kan du läsa om här.

Det är ju mycket trevligare att kunna bo på tävlingsplatsen istället för att åka fram och tillbaka mellan vandrahem och tävlingsplatsen.
Så förra året frågade jag en kompis om vi skulle anmäla oss till en teorikurs på bilskolan. Det var hon och jag och massor av killar, vi hade noll koll om det tekniska. Det fanns nog en och annan kille som undrade om vi kommit in i fel klassrum.

Sen var det dax att  börja köra. Tyckte synd om bilskoleläraren som med livet som insats skulle lära mig att köra lastbil.Var jättenervös de första gångerna och backningen gick uselt, helt annorlunda mot att backa med släp. Men envis som jag är (ibland) så tog jag den ena lektionen efter den andra och läraren lugnade mig med att man behöver inte köra perfekt för att få körkort.

Så till slut skulle jag köra upp, fick ett stenansikte till inspektör. Och just den gången av alla gånger så slår nå´n himla nödknapp till o det går inte att lossa handbromsen, svetten börjar rinna och jag rycker o sliter i handbromsen. Höll på att bli desperat, "tänk om jag nte ens får köra ut i trafiken". Då jag fixat o grejat i en evighet så släpper handbromsen till slut och jag kommer iväg.
Tänkte på detta under hela körningen (som faktiskt gick ovanligt bra) och blev helt chockad då han sa att jag klarat mig = Yippeeee, fick titta på lappen han gav mig flera ggr för att verkligen tro på det.

Det är faktiskt extra kul att lyckas lära sig ngt när man är som jag ”mitt i livet”, det känns ju ofta som livet är likadant hela tiden och inte bjuder på så mkt överraskningar och kickar längre.

Så du som tycker att du är för gammal eller för dålig för att t.ex återuppta din ridning, skaffa häst eller börja tävla, tveka inte. Ta det stegvis, du kommer att bli jätteglad.

Berätta, har du gjort något som du verkligen trodde att du inte skulle klara av?

Ja, denna blogg ska ju handla om hästar. Men nästan alla hästmänniskor gillar ju hundar, och de flesta har ju en charmig Jack Russel i släptåg nu för tiden. Själv har jag en ”Aussie”, en Australian Shepherd. Det festliga är att denna australienka vallhund är från USA. När Anders var och besökte vårt ridcenter i Montana hade de bara Aussies att valla korna mer.När jag valde vår hund så sorterade jag dock bort alla kennlars med får på första sidan på hemsidan. Ville inte ha en valltokig hund som biter hästarna i hasorna. Hade läst lite skräckartiklar om överenergiska individer. Så jag valde en ”soffpotatis”, dvs en hund mer inriktad på sällskap och utställning än arbetshund.

Köpte en helt underbar individ, Sasha, vi var och hälsade på henne då hon var 3 veckor och hämtade hennes sen då hon var 8 veckor. I början var hon dock livrädd för hästar, så det var lite jobbigt när vi hade med henne på meetings, men det gick snabbt över och nu är hon helt perfekt. Hon kan vara med överallt, både när vi rider och är och tränar och är alltid supersnäll, lydig och glad. Bara man tittar på henne så viftar hon på svansen. Ja, jag är fast, det kommer bara att bli aussies i framtiden.

Och snart blir det ett helt gäng av dem, tyvärr inte renrasiga som jag hade tänkt... men ödet ville annorlunda. Ödet i form av en Golden Retriver som tyckte att Sasha var helt oemotståndlig. Var här både morgon och kväll, och en natt då vi bara släppte ut henne för att kissa stod han gömd bakom en buske och vips var det kört.

Såg dock på nätet att i USA blandar de Aussies och Goldens och kallar dem Australian Retriver då kombinationen blir så bra, så vem vet en dag kanske det blir en godkänd ras.

Ja, mullig är hon i varje fall och om några dagar är det dags. Spännande.....



Sasha gillar att hålla igång



Sasha 12 veckor, gillar vatten.

Ordet Indien har en spännade och exotisk klang. Jag har velat resa dit väldigt länge. Massor av människor i färgglada saris och kor på vägarna, har sett ett exotiskt kaos framför mig. Att jag inte vågat åka dit tidigare har faktiskt berott på att Indien oxå ju är välkänt för att man blir magsjuk... och det är ju inte kul, monsumas hämnd vill man ju gärna undvika.
Men jag tog mod till mig och stoppade en stor påse från apoteket i resväskan och åkte till Rajastahn.
Det överträffade alla mina förväntningar. Ridsafarin inleddes på ett äkta palats (ombyggt till hotell), vi fick se alla fina Marvarihästar (öronen är ju vinklade inåt)



Fantastisk häst, framåt och känslig

Maten vi bjöds på var också förstklassig, alltid flera alternativ, smakrik och god.
Vi red in i byar som inte sett turister eller hästar på över ett år. Alla kom springande och vinkade till oss som vi vore värsta kungligheter. De var lika nyfikna på oss som vi på dem



Ridningen var kul, med full fart galopp blandat med långa skritter. På lunchen blev vi mötta av följebilen och serverade en kall öl innan vi återigen bjöds på härlig mat.



Anita fick lära sig att baka indiskt bröd.

Sen red vi iväg igen mot nya spännande platser. Vi red i en stor cirkel och bodde på nya ställen varje natt. De stora tälten vi bodde i var mer som små sommarstugor, med eget badrum, med spoltoalett och dusch. Helt fantastiskt

När vi kom fram varma och svettiga var det härligt att ta en drink och slappna av före maten.



Resan avslutades på bästa sätt, med ett besök till Taj Mahal.
Vi var alla djupt imponerade



PS Ingen av oss blev ens magsjuka...

Häst & Sport Resor Saturnus

Stjärnan i stallet. f. 1999, val. e.Libero H, ue Wolfgang, 174 cm, Bästa meriter: 2.a i Morgondagens vinnare 2009 i Skandinavium, 4:a i junior SM 2009, debuterade även 150 cm i fjol. Den största och absolut snällaste hästen i stallet, världens kelgris. Skadade sig i hagen i vintras i snön så vi är ute på powerwalks varje dag (bra för mig och min hund).

Zazou

Positiv och supersöt med en härlig inställning. Sto f. 2004, 164 cm, har precis debuterat 130 cm nationellt felfritt. Har 2 kval till Breeders så det fattas bara ett. När man galopperar henne länns det som att rida på bomull.

Litograf

Supersnäll häst med stor hoppkapacitet, val, 168 cm, e Landor S, ue Ahorn. Han är ganska ny i stallet så vi håller på att kvala honom till högre klasser, har precis debuterat 130 cm. Mysig att rida ut på långa galopprundor med, pigg, glad och framåt och har även en fungerande broms (= skönt).

Knockroe Lightening

Den optimala ponnyn, pigg, glad och underbar. Hoppar allt man styr på och tycker att allt är kul, köpt från vårt ridcenter i Galway. F. 1998, val. e. Joucas, ue okänd. 148 cm, placerad i MSVA i hoppning, deltagit i 2 SM och startat * fälttävlan.

Pemberley

Stallets prinsessa. Fantastiskt söt, hoppar som en katt (även över staketen). En riktig personlighet som älskar sin ryttarinna. Sent tagen då hon haft mycket egen vilja, Tävlar nu 100 cm, ska debutera 110 cm inom kort.

Joeys Grey

Vacker, pigg och känslig ponny med en fantastisk bakbensteknink (ser ut som en mini Cardento när han hoppar). F 2002, imp. Irland, okänd härstamning, 147 cm, Sent tagen, hoppar 0:a i varje start och ska snart debutera 110 cm. Kan nog gå riktigt långt.

Hästar har alltid varit mitt största intresse, spenderade stor del av min uppväxt på Mälarhöjdens ridskola, blev sen medryttare och skaffade till sist häst, och sen fler och fler...

Att se världen har också varit och är mycket viktigt. Har bott i England, Spanien och i Panama, arbetade sen på kryssningsfartyg och reste runt världen med fartyget. Luffade även runt i Sydamerika i ett halvår innan jag blev «seriös» och läste till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm.

Vart jag än har rest har jag passat på att rida, vilket gav mig inspiration till företaget Häst & Sport Resor. Så nu reser och rider jag med jobbet = lyxigt och superkul.

Så både mitt jobb och fritid handlar om dessa fantastiska fyrfota djur.

Börjar dagen med utsläpp av hästarna, går sen till kontoret och pratar och skriver om hästar, sen ut och rider efter jobbet eller så åker vi till träning. Helgerna är vi för det mesta ute på hopptävlingar med hästarna... Ja, ja verkar det lite insnöat?

Men hästarna är en passion som bara tycks bli starkare med åren.

I denna blogg tänker jag skriva om allt möjligt som jag funderar på och självklart om de resor jag är ute på. Kanske jag tom lyckas lära mig att blogga från utlandet...

Denna fina häst var det MKT nära att jag tog med mig hem från vårt ridcenter i Danmark.