Nya utmaningar...Maraton

Nu har jag sprungit tjejmilen två ggr o är redo (hoppas jag...) för större utmaningar. Så jag anmälde mig lite glatt (=skräckblandad förtjusning), till Maraton i juni. Läste på nätet att ett halvår räcker för att klara det, så nu ska jag försöka. Vore kul att springa i Stockholm 2013 och New York 2014:)
Om benen håller så ska jag försöka i varje fall.
Att jag tränar hårdare gör ju förhoppningsvis även att jag lyckas bättre som fälttävlansryttare.
 
Är ngn sugen att hänga på, så kan vi peppa varandra?

Bevis:)

Här kommer beviset för att det är såå kul att springa tjejmilen, haha.


Det var faktiskt kul, men jag behöver tydligen ett mål, för har inte sprungit en meter sen loppet....


Mitt val, haha

Om det var Mitt Val:


Skulle jag göra som Kiara, ligga hemma på gräsmattan o softa.

Drömde faktiskt att jag inte kom till start, hade massor av bra anledningar. Så när jag vaknade i morse så kände jag efter mycket noga.

* har jag inte lite ont i halsen..
* benen känns stumma
* sprang  några steg, ja en liten inflammation finns nog någonstans..

Som sista utväg funderade jag på att ringa veterinären, han kan ju alltid böja fram lite hälta, haha.

Om 20 minuter kommer min kompis o hämtar mig, så jag får nog rafsa ihop lite kläder o en vattenflaska så jag klarar denna tjejmil = puh!


Hoppning i ridhuset

"Tiden går fort när man har roligt", en liten snabbis till ridhuset för att hoppa tog 5! timmar, både lördags eftermiddagen o en stor del av kvällen försvann i ett moln av spån.... undrar om en del av det kom från mitt huvud? Ja, man kan ju undra när man väljer att spendera lördagskvällen i ett kallt (men fint) ridhus.
Fick äran att hoppa Ture igen, denna gång avancerade vi till 95 cm, gäsp sa han som e van vid högre höjder. För mig var det perfekt. Jag måste verkligen träna på att inte göra så mkt. Ture kan ju hoppa så jag behöver ju inte lära honom var han ska hoppa av precis. När jag slappnar av o kisar så blir det bäst, då är jag inte så fokuserad på hindret utan kan bättre bara hålla en jämn galopp.



Man blir glad av att rida honom:)



Han kändes supermjuk o fin i formen.



Vi avslutade med att Sasha fick visa hur man hoppar 30% högre än sin mankhöjd lätt som en plätt :)






Kvällstur till ridhuset

På lunchen var det Nockes tur att bli riden... trodde jag. Men det var rena isgatan på Rörmossevägen så det blev en promenad istället. Supertrist. Så på kvällen blev jag sugen på att rida ordentligt. Slog på stort o tog på mig riktiga ridkläder. Har ju ridit runt i overall hela vintern o känt mig som en vägarbetare o inte som en ryttare.



Min outfit: Pikeur lumberjacka, Pikeur ridbyxor (blanka), Tretorn ridtövlar och GPA hjälm.

Det var barnsligt kul att få vara ryttare igen, haha.
Jag tränade lite dressyr, öppna & sluta i skritt och trav och lite galopparbete, men tog det ganska lugnt då vi ju ridit mest på rakt spår i vinter med Ture. Han var dock mjuk o fin som vanligt.







Efter ridningen släppte vi Ture & Pemsan lösa så att de skulle få busa o rulla sig, men de strosade mest runt.





Och pussades lite.



Och kollade in när en annan jobbade...

Tankar kring ridning

Har precis ridit Luna i skogen. Satt o funderade på hur olika man rider olika hästar + hur olika olika ryttare rider sina hästar. Henne rider jag låångsamt, så fort hon stressar upp sig springer hon, men saktar jag av lugnar hon ner sig. På vårt ridställe i Algarve finns det tre instruktörer. Petra rider fram sina hästar superlångsamt och vill att de börjar jobba från slow motion. Julian har motsatt filosofi, han vill ha igång hästarna och rider de framåt för att få dem att gå i form o arbeta. Det är  det som är så spännande med ridning, det finns inte ett rätt sätt, utan vägen till att hästarna jobbar kan var så olika, men de flesta ryttare har dock samma mål.



Här är Petra som lär Josefin att flyga.



Här är Pedro den tredje instruktören, han blev kär i en av våra gäster och har nu en supersöt bebis med henne = happy end :)

Här red jag på en härlig ritt till stranden. Inte en snödriva i sikte....


Happy:)

Vaknade upp i morse o var mkt gladare än igår. Blev inspirerad vid frukosten då jag i Ridsport läste ett tips från Sylve Söderstrand. Han tyckte att man skulle jobba mkt med tagen bakdel (konstigt att kalla det tagen), ja när man har hästens bakdel lite innanför. Gör man det i större utsträckning så blir det sluta. Vid sluta så går hästen rakt fram ställd i rörelseriktningen med frampartiet på spåret och bakpartiet innanför spåret. Går utmärkt att tträna på en skogsväg.



Nocke är alltid så positiv och framåt = härlig ponny:)

Tränar man dessa rörelser så sätter hästen under sig mer o får starkare bakdel vilken e super för hoppning. Så på min morgonritt med Nocke körde jag mkt sluta i skritt, i slutet av ritten flyttade jag honom även i galopp fram o tillbaka på vår vintergrusväg. Han var superfin, blir så glad när jag rider honom :)
Så nu är det kul med hästar på vintern igen (men jag längtar ändå efter att ridvolten är ridbar igen).

Mysiga morgonritter

Gick upp supertidigt för att hinna rida två hästar innan jobbet (+ mocka). Red ut med Ture först. Tränade på att rida i samlad galopp i snön. Hittade en väg med två djupa snöspår efter en traktor och bestämde att vi skulle vara i den höga snön mellan hjulspåren. Det var mkt svårare med Ture mot när jag gjorde samma sak med Nocke. Ture var som en orm, slingrade sig än hit än dit. Men till slut gick det han var tvungen att galoppera rak i kroppen.
Jag har sett att han är mer musklad på höger sida, så jag tror att han fuskar en del.

Red sen Luna för andra gången. Igår red jag ut och då var hon j-fin i skritt o trav men drog sen med huvét högt i galoppen, hrm, inte så kul när man sitter ensam ute i skogen på en okänd häst.
Så idag red jag med graman på volten. Skritten o traven gick bra, men så försökte hon samma sak i galoppen som ute. Men då tog jag lite hjälp av gramanen och bestämde mig för att det skulle vara samlad galopp.
Wow, vilken rund o fin + avslappnad galopp hon hade. Jag kände mig som Ludger Beerbaum (jag brukar studera honom på framridningar och han rider alltid sina hästar i slowmotion i låg form).

Så det var kul, nu betalar jag räkningar (inte lika kul...).
Var tvungen att ta ett litet break o skriva ett inlägg istället:)


 
Oh vad jag längtar till när det är mjukt o fint på volten (+ no snow).

Tömkörning

Jag hjälper mina döttrar med en häst varannan dag, så jag rider eller tränar en häst varje dag. Idag var det en av Rosannas hästars tur. Och hon hade beställt tömkörning av Pemsan. Sagt o gjort, pulsade runt där på volten i helt fel stövlar. Kändes som om all snö hamnade i mina stövlar = ej skönt:(
Det var j-jobbigt då det var ca 2 dm blötsnö (mest för mig tror jag). Det märktes att Pemsan hade varit med om detta förut, var jätteduktig och gick i avslappnad låg form i alla gångarter (förutom då valpisen kom inspringande ibland).

Vilken fin ponny:)



Foto Rosanna Zimdahl


RSS 2.0