Ston / valacker
Ibland är det kämpigt att ha eget stall men det är oxå mkt intressant. Jag har ju kontoret på gården så jag kan studera / ha koll på hästarna mer el mindre dygnet runt. 
Utsikt från kontoret.
Vi har två flocker, en med ston o en med valacker. Just nu 4 tjejer o 5 killar.
De beter sig verkligen olika. Faktiskt precis som i ridning. Valackerna kan jag flytta från den ena hagen till den andra, bara det finns mat o kompisar så är de nöjda.
Förr har vi haft ston o valacker tillsammans, men direkt började vissa killar slåss så vi har slutat med det.
Stona blir direkt oroliga när vi ändrar, speciellt om de inte kan se killarna längre. Pemsan e ju oxå väldigt beroende av vilka som är i hagen. Försvinner Zazou ut så hoppar hon gärna efter. Gör hon det så spränger gärna Hexxan staketet o hänger på....
Bästisar:)
Kan inte låta bli att dra paralleller med oss människor. Kommer ihåg hur beroende jag var av min bästis i skolan. Utan henne var det hemskt i plugget, vi var som klistrade vid varandra o gjorde allt tillsammans.
Killarna hade det enklare, var mer i gäng och bytte inte kompisar hela tiden... = en liten reflektion:)
Kaka söker maka
Det här irländska stoet passade mig som hand i handske, robust tuffing som aldrig ger upp eller bangar.
Efter henne köpte jag en jättesnygg tysk gångartskille som jag inte alls lyckades lika bra med.
Så här rund o knubbig känner jag mig nu efter alla studentmottagningar.
Har alltid velat ha stort lockigt tjockt hår... Var det därför jag köpte Sasha? Försköna sig genom sin hund...
Kunde inte låta bli att sno denna från Mickis blogg, de passar ju verkligen ihop:) Nu vet jag varför det gått så bra för dem. De verkar vara på exakt samma våglängd.
Missförstånd
Då gick det upp ett ljus, jag var hos fel Matilda.... Jag hade åkt åt fel håll. Så det var bara att bita ihop, köra tillbaka och en 1/2 timme åt andra hållet...
Får mig att tänka på när man ringer på hästannonser, vad jag tycker är en pigg häst är kanske en normalpigg häst och vad jag tycker e hopglad kanske ägaren tycker är en häst som rusar på hinder. Man tror att man är överens men pratar om en helt skilda saker.
Då e ju en film guld värd, vi åker faktiskt inte o tittar på hästar längre om vi inte sett en film först.
Qubbe såg vi ju på film först + ägarens beskrivning av honom visade sig faktiskt stämma precis.
Be happy:)
Blir inte ni oxå glada när ni ser ngn le stort o krama sin häst när de rider ut? Denna sport är ju en enda lång berg o dal bana, det kan gå superbra med en häst o så plötsligt så går det dåligt, då tappar man självförtroendet snabbt och tycker lätt att det alltid gått åt hel...ete. Då gäller det att titta bakåt o göra en analys, ofta har det gått bra 90% av gångerna, men man e helt fokuserad vid de fåtal ggr då det inte gick bra.
Detta verkar vara ett typiskt (dåligt) mänskligt drag. Får jag beröm så tänker jag att det sa de nog bara för att vara snälla, men säger ngn något negativt så går jag o ältar det i all oändlighet = dumt men tyvärr sant
:(
Älskar den här superglada bilden. Snacka om äkta glädje, hoppas att de har kvar den här känslan till Strömsholm i helgen.
Busridning
Kommer ihåg när jag var ute o gick med en av hästarna som behövde motioneras härom året, skulle på fest så jag tänkte att det skulle gå fortare att promenera med henne. Blev dock plötsligt så sugen på lite bus. Tog grimskaftet o gjorde det till en tygel (kan man rida på hackamore så går väl en grimma lika bra...). Hittade en sten o kravlade mig upp. Det var på Tessa o hon e 173 cm så det var inte helt lätt.
Tessa e nu med sin nya ägare Johanna o tävlar i Österrike :) På bilden rider Mickis.
Hade bara shorts o linne. Galopperade i full fart o det var häärligt. Glädjen avbröts snabbt då jag upptäckte att jag tappat min nya mobil, hrm. Det var bara att hoppa av o gå i snigelfart hem o leta. Nu skulle jag absolut komma försent till festen.
Men simsalabim kom en bil körande på den lilla skogsvägen, o de hade hittat min mobil = helt otroligt.
Slutet gott allting gott:) Och minnet av barbackagaloppen har jag fortfarande kvar.
En ny utmaning med varje häst
En häst som vi köpte fick en av våra tränare för sig var barrerad, pga av att han sprag på sidan av ett hinder då han stod där. Det tror jag dock inte var sant, då jag stått bredvid hindren många ggr o hästen har inte brytt sig.
Luna var rädd för att gå igenom trånga utrymmen (som tex stalldörren) då hon kom, men är man lugn så är hon inte rädd längre. Och en ponny som vi hade som var krubbitare, visade inget av detta då vi hade honom på lösdrift. I sitt nästa hem stod han på box och började krubbita igen.
Så har man en häst som beter sig konstigt el annorlunda så gäller det att analysera problemet o se om man kan förändra ngt själv el träna ngt speciellt för att få hästen att fungera bra ändå.
En ponny som vi hade sa ägaren inte kunde äta betfor, men hos oss åt hon det utan problem (hon kanske reds mer!?). En annan var tvungen att åka brett i transporten, vilket inte gick att träna bort, men då köpte vi en mellanvägg med plast längst ner o då blev hon lugn och vi kunde ha med 2 hästar ändå. En häst blev helt vild då han stod i egen hage. Fick han busa runt med andra hästar i en stor hage var han en dröm att rida..... ja det finns massor av exempel.
Lycka är när hästen är avslappnad och har förtroende för sin skötare / ryttare:)
Man bli så glad varje gång man lyckas lösa ett problem och hästen blir lugn o trevlig både i hantering o ridning :)
Smidigare med samma kön
Tack för alla tips angående brunst. Träffade en tjej på Gotland som valt att bara köpa ston pga av att det blir lugnare och så är hon intresserad av avel.
Jag funderar på att satsa på valacker, genom naturlig avveckling.
Dvs att i framtiden bara köpa killar. Då skulle vi slippa alla brunstproblem, + att även vissa valackerna blir kugnare utan brunstiga ston. Lito far just nu runt i hagen o tror att han är hingst (trots att tjejerna går i en egen hage). 
Undrar vad Zazou tycker... Fotograf Mikaela Zimdahl
Vet vad Mickis tycker, hon blev djupt upprörd o tyckte att detta var en idiotisk idé.
Ny energi
Ja, inte vet jag, men nu har jag tagit ett ordenligt tag i vår ridbana. Har beställt specialsand + en superfin harv. Hade först tänkt var lite ekonmisk o köpa en rostig gammal harv från en lokal bonde, men blev avrådd då det är risk att den river upp lite väl mkt. Har beställt detta vrålåk från equicenter.
Den används i Scandinavium, så den borde väl duga på Norrgården, haha:)
Den både river upp och packar ihop, så att det ska bli ett sviktande men fast underlag. Så good buy alla kotledsinflammationer...
Min transport etc
Zazou trivs bra i transporten.
Sen har vi samma utrustning till ett par av hästarna. Hoppas att Rosanna följer med och hjälper till
Är verkligen jättenöjd med min hästtransport, det är ju en 3-hästars fautras. Men nackdelen (haha) är ju att man får med så många hästar.
Funderar på att köpa lastbil, men det känns lite småjobbigt då de ju ofta är gamla och behöver en hel del underhåll och jag kan inget om motorer etc. Men snart är det meetings o då är det ju supermysigt att kunna bo på tävlingsplatsen. Ja, vi får se...
Vargen är här
Igår då Eva var ute med sin 1-åriga dotter + Tajson så dök det upp en varg och tog Tajson i nackskinnet o drog iväg med honom =uhh...
Den andra vargen gick mot Eva o barnet, men hon hoppade runt o skrek o då gick han iväg.
Men stackars Tajson blev dödad. Strax efter detta så red jag precis där det hände (det är där vi alltid rider), träffade några rovdjursforskare o de sa att har man bjällra på hunden så är det ingen fara. Men jag undrar verkligen om det hade hjälpt. De sa även att vargar är väldigt rädda för människor, men nu har ju mkt ändrats. Man märker ju t ex både vuxna djur o valpar, så då är de kanske lite mer vana vid människolukt nu + det var ju faktiskt en varg i Helsingborg härom veckan.
I ett inlägg läste jag att joggare kan ligga risigt till då man ju flyr. Jag som precis kommit igång att springa i dessa skogar igen.... Känns inte riktigt lika kul längre.
Hönsmamma
Ja, efter den långa tävlingsdan skulle jag nattfodra hästarna och ingen var hungrig, blev jätteorolig och trodde att alla fått botulism och skulle dö...Men hösilaget såg jättefräscht ut o luktade gott. Inte ens Nocke åt, han bara stoppade ner mulen i hö´t och tog upp den igen.
Men Pemsan som varit borta hela da´n var hungrig.
I morse fick jag svaret, de åt inte av hö´t i hagen heller utan vandrade runt och åt äkta gräs, haha. Pyttesmå gröna grässtrån mättar tydligen. = vårtecken :) och all snö är borta från ridbanan = yippii!
Riktigt så här grönt e det ju inte, men snart....
Lucky var förresten o tävlade igår oxå och såg pigg o glad ut.
Förvirrad
Fom i år så ska man även vara 0:a i fas 2 (som vi kallar omhoppning normalt), dum ändring tycker jag :(
Så är det någon sorts dispens för de som kvalade förra året. De får alltså hoppa MSVB fram tom juni, sen måste de tydligen kvala om, dvs ha 0:0 i tre LA. Skumt, hoppar man redan MSVB så klarar man ju antagligen det.
Sen förstår jag faktiskt inte om de menar att de som hoppade MSVB (o MSVA) förra året oxå måste kvala om??? så kan det ju inte vara eller??
Sen förstår jag inte vad man gör med de som delvis kvalade förra året, dvs har t ex 2 0:or i grunden förra året. Om jag gissar rätt så får de inte räkna dessa om det inte var 0:0.
I slutet av artikeln stod det ngt skumt om att det var noga att även de som kvalade förra året skulle akta sig innan omg 3 i elitserien, men den går ju före juli, så varför ska de de?
Hoppas att de kommer förklara ovanstående på ett lättförståeligt sätt, för det är ju inte kul om ens lag blir diskat i efterhand (för det kommer säkert kollas av nitiska konkurrenter....)
Tips, kan ju vara att man startar avd B om man måste kvala snabbt, då är det ju större chans att 0:a. Men det är ju inte lika kul.
Detta drabbar Pemsan som måste skaffa fler 0:or nu.
Bättre än vad man kan tro
Även i lagklassen var de jämna o fina, Loppan 0, och Matilda, Josefin o Rosanna med varsitt pet. Så vi slutade med 8 fel. Tyvärr så blev det "bara" en 6:e plats (av 9).
Så alla red stadigt o bra, ändå gav det dålig utdelning. Får mig att tänka på att en runda med 12 fel kan faktiskt kännas superbra och en nollrunda kan kännas skit.
Det kan vara svårt att förstå för de som inte rider själva. Jag hade t.ex 4 fel en gång o var jättenöjd, då min mamma fick höra att jag hade fyra fel. Så undrade hon varför det hade gått så dåligt = suck, blev faktiskt ledsen o var inte alls lika nöjd längre. För henne var det bara 0 fel o placering som kunde vara bra.
Det kan vara bra att tänka på när man letar häst oxå. När man tittar i resultatlistan så kan det se ut som hästen /ponnyn alltid river, men i verkligheten kanske det är en superhäst som bara inte är tillräckligt tränad för att alltid komma rätt, el kanske ryttaren stör hästen ibland, kanske den är tittig o behöver komma ut mer etc. Så det är bra att kolla med säljaren o diskutera detta, om de har en bra förklaring för det kanske ibland dåliga resultaten.
+ man kan få reda på om säljaren ljuger, jag har ringt på hästar där de sagt att de Aldrig har stannat fast att de varit uteslutna i resultatlistan, istället för att berätta vad som hände. När en säljare ljuger så tappar jag helt förtroendet o vill inte äns provrida hästen. Ljuger de om en sak (som tom går att kolla) så ljuger de säkert om annat oxå.
Jaja lite allmänna tankar om att resultat kan vara missvisande.
Detta blev ett lyckat resultat av ett misslyckat försök av en granne att hålla reda på sin hanhund, haha.
Problematik kring lagtävlingar
Ja nu drar allsvenskorna igång och ridning är ju verkligen en individuell sport. Och så ska vi försöka få lite sammanhållning och vara med i lagserier. Jag o tjejerna har varit med i alla möjliga serier i allsvenskan hoppning under 1o år nu + att jag varit lagledare i flera år oxå, och jag undrar om ngt år varit problemfritt.
+ sammanhållning, kul att vara ett team o heja på varandra
+ spännande
+ lär känna fler i klubben
+ kul att inte alltid bara tävla själv
+ chans att få komma till lag SM i strömsholm (gällande hoppning)
+ finns på alla nivåer från lätt till svår klass
- alltid ngn som blir ledsen ofta pga av kommunikationsproblem
- bidrar ofta till att ryttare byter klubb
- många vill vara med o hoppar sen av när det närmar sig så att det inte blir fullt lag på tävlingen
- ridsportförbundet brukar ha problem med att få ut datum i tid, så det blir svårt att planera
- svårt att få lagledare, även lagledaren kan få skit o bli ledsen i onödan
Håller ni med? Ibland känner jag för att strunta i dessa serier, men så är det ju ändå himla kul:)
Suget kommer med solen
Fåglarna börjar sjunga, vitsipporna tittar snart fram och mitt sug har börjat komma tillbaka. Under vintern har vi haft (för) många hästar och det har varit tufft med all snö. Jag har faktiskt inte läst Hästnet alls. Hästnet som har varit allt för mig under vissa perioder. Ja, förr längtade man efter Ridsports annonser men nu finns det ju nya fantastiska hästar till salu varje dag, timme tom minut på nätet.
Börjar kolla runt på gården om det inte finns ngn liten bod som kan byggas om till stall, skämt åsido. Men suget har kommit, skulle vilja ut o träna och tävla själv. Inte bara med mina döttrar. 
En härlig irländare att ut o tävla lite fälttävlan på vore drömmen....
Att man aldrig lär sig
Ibland (=ofta) tror jag att jag är för bra på att Leva i nuet (som är så inne att man ska göra). När vintern kommer så förstår jag helt enkelt inte att det kommer att komma ännu mer snö + bli ännu kallar + bli isigt. Summa summarum.
Så här ser det ut på vår ridbana, alla våra hinder är bortglömda i snön....hrm. Och det finns ingen annan än mig själv att skylla på.
Så nu håller jag o min assistent Kiara på att gräva fram hindren.
Först gräver jag runt stöden o sen lägger jag på salt, nu är min busiga assistent på väg bort med min saltbytta...
E man goldenkorsning så måste man ju apportera lite.
Hon e såå söt:) Så det går inte att bli sur på henne.
Eller hur?
Killarna har det bra i hagen bredvid. Där är det minsann en hel del barmark.
Lito längtar oxå efter våren.
Hoppning = mjölk...
Jag fick den stora äran att hoppa denna rutinerade storhoppande häst. Han har ju startat 150 cm med Mickis men nu skulle jag få hoppa honom för första gången:)
När jag själv hopptränade för några år sedan blev jag sur om jag inte fick hoppa de högsta hindren. Nu är jag glad om jag får till ett flyt på pyttehinder.
Det var superkul, man känner sig ju så trygg på en häst som man sätt hoppa 1000 ggr o vet hur bra han e.
Så nu e jag på G igen (ska ju på hoppläger hos Robin i april så då måste jag ju kommit igång igen).
Perfekt tid att köpa häst
Om bara en månad kommer priserna att stiga, för april/maj är de klart bästa / lättaste månaderna att sälja häst på. Köparna är pigga o glada och jättesugna på en ny häst. Tävlingssäsongen har kommit igång och man inser kanske att ens häst inte håller måttet el man vill ha en till för att utnyttja tiden bättre på tävlingsplatsen. Nu när solen skiner och det börjar finnas hopp om en sommar är det många som är ute o letar o då finns ingen anledning för säljarna att gå ner i pris.
Nocke är numera den häst som funnits längst i stallet = snart 5 år:). Först var det Mickis ponny och nu har Rosanna tagit över honom sen ett par år :) Vilken guldponny, alltid pigg och glad:)
Tyvärr är jag en av dem som har för många hästar och för lite pengar, så det blir inga nya hästar för oss just nu. Annars så känner jag att köpsuget börjar sätta in. Men först måste några säljas i så fall.
Less
Och igår rasade bilen ihop, ville inte rulla en meter. Den som skulle kunna få iväg ett par hästar till ett ridhus i varje fall. Så bärgningsbilen fick komma o köra iväg till närmaste märkesverkstad (bara 10 mil).
Om jag ska fortsätta att klaga så är det j-jobbigt med hösilagebalarna som står ute och inte vill rulla upp sig lika lätt som vanligt. Utan man får slita och svettas för att få tag på hö´t =blä! Och havren är slut och ingen bil att rulla iväg till bonden med. + för att inte glömma stolparna i hagen som hästarna gnager på o som ramlar o inte går att bulta ner i den hårda marken + plogbilen som plogar in snö över vårt staket så att tråden går av....
Kanske ngn som känner igen sig!?
Lääängtar efter barmark, sol och bad med hästarna.
Mode i mankhöjd
Nu är hästarna ända upp till 180 cm i mankhöjd och de flesta vill ha en häst över 170 cm. Hästar på 163 cm anses som små. Visst är det konstigt. När det gäller hoppning så har vi ju många supertalanger som är kring 160 cm. Den mest kända Rolf Görans Nina La Silla som kom 2:a i OS är drygt 160 cm, Helena Lundbäcks Mynta som kom 4:a i VM är bara 159 cm mfl.
Zazou som är 164 cm känns liten.
Ture som är 173 cm känns precis lagom.
Och som vanligt så påverkas man av mode vare sig man vill eller inte. Så när vi letar häst vill vi oxå gärna att den ska vara kring 170 cm, men är den mindre med ett stort hopp i sig så provrider vi den självklart oxå.
