Skrittbandet (igen:))

Sara om Min nya bästis: Tråkigt när grejjor inte funkar som de ska, men en sak har jag tänkt på.. Både du och Rosanna har verkat blir helt beroende av det där skrittbandet. Och nu när det är trasigt förstår jag inte varför ni inte bara skrittar ut med hästarna eller promenerar med dem?
Lova att inte missförstå mig, men för mig är det självklart att om hästen ska ha en skrittdag så utförs det i skogen eller möjligtvis för hand.. ;)
/sara

Svar. Hej Sara. Ja det stämmer att jag är helt såld på denna maskin:) Det som är så suveränt med skrittbandet är att det är ett träningsband. Du skulle se när hästen jobbar aktivt i skritten.Det går inte att få den skritten under ryttare. Hästens ryggmuskler spelar och det finns ingen sadel el ryttare som påverkar rörelsen negativt. Ej heller ngn hand (hur proffsig den än är). Alla hästar som jag sett söker sig själva automatiskt ner och fram. Sen kan man ju luta bandet så att hästen går aktivt i uppförsbacke, så att överlinjen stärks ännu mer. Så mitt mål är att hästarna ska gå minst tre dagar i veckan på detta band för att bygga upp dem på ett skonsamt sätt och förhoppningsvis få bättre prestation och mindre skador.
På hästarnas vilodag skrittar vi gärna ut dem, tyvärr så blir det inte så avslappnat med Nemo då han e ganska hispig själv i skogen, men det är alltid bra för honom med lite miljöombyte.
Vet inte om jag lyckades förklara på ett bra sätt, men hoppas du förstår vad jag menar:)


Det var när Ture fick sitt kors fixat hos equiterapeuten som jag insåg att ett skrittband skulle vara perfekt för oss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0